Det senaste från oss

Här hittar du de senaste nyheterna från oss, som kan vara intressanta och nyttiga för dig och ditt företag. Klicka på nyheten om du vill läsa mer.

 

Nya lagar 1 juli – så påverkas du

2019-07-08

I dag börjar flera nya lagar att gälla i Sverige. Bland annat återinförs skattereduktionen för gåvor, den särskilda löneskatten för äldre avskaffas och det införs tillståndsplikt för att få sälja tobak.

 

1 juli och 1 augusti är datum då det kan var bra att vara lite extra uppmärksam. Då införs nämligen en rad nya lagar. Flera av dem är en följd av den så kallade januariöverenskommelsen  –  den sakpolitiska uppgörelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.

 

Resultat ger dig en sammanfattning av några av de nya lagarna som finns presenterade i regeringens sammanställning ”Viktigare lagar och förordningar inför halvårsskiftet 2019”.

 

 

Tillståndsplikt för tobaksförsäljning och utvidgat rökförbud

En ny lag som ersätter tobakslagen och lagen om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare införs. Det betyder att det införs tillståndsplikt för att få sälja tobak. Rökförbudet utvidgas och omfattar nu även:

 

– uteserveringar,

– entréer till rökfria lokaler och andra utrymmen som allmänheten har tillträde till,

– områden utomhus som är avsedda att användas av den som reser med kollektivtrafik,

– inhägnade platser avsedda för idrottsutövning,

– lekplatser som allmänheten har tillträde till.

Rökförbudet utvidgas också till att omfatta fler produkter, bland annat elektroniska cigaretter.

Träder i kraft: 1 juli 2019.

 

 

Återinförd skattereduktion för gåvor

Det blir åter avdragsgillt för privatpersoner att dra av gåvor till ideell verksamhet. En förutsättning för skattereduktionen är att gåvorna består av pengar och lämnas till på förhand godkända gåvomottagare. Gåvorna måste uppgå till minst 200 kronor per gåva och sammanlagt minst 2 000 kronor per beskattningsår. Maximal skattereduktion är 1 500 kronor per person och år.

 

Träder i kraft: 1 juli 2019.

 

Höjt tak för rutavdrag

Det nuvarande taket för rutavdrag för personer som inte har fyllt 65 år höjs från 25 000 kronor till 50 000 kronor per person och beskattningsår. Taket för rutavdraget blir därmed 50 000 kronor för samtliga. Det höjda taket kommer att gälla för hela beskattningsåret 2019.

Träder i kraft: 1 juli 2019.

 

Nya skatteregler för att underlätta ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag

Generationsskiften i fåmansföretag underlättas. Samma skatteregler gäller oavsett om man överlåter sitt fåmansföretag inom eller utom familjen. Läs mer: Nya skatteregler vid ägarskifte, Resultat nr 3 2019

Träder i kraft: 1 juli 2019.

 

Avskaffad särskild löneskatt för äldre

Den särskilda löneskatten om 6,15 procent på lön, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete för personer som vid årets ingång fyllt 65 år avskaffas. Löneskatten avskaffas även på inkomst av bland annat aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång fyllt 65 år, samt för personer som inte har fyllt 65 år men under hela året uppburit hel allmän ålderspension.

Träder i kraft: 1 juli 2019.

 

Nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga

Varken allmän löneavgift eller några andra arbetsgivaravgifter än ålderspensionsavgift om 10,21 procent ska betalas för lön och annan ersättning till anställda som vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18 år. Detta gäller inte den del av ersättningen som för en månad överstiger 25 000 kronor. Ändringen gäller för ersättning som utges efter den 31 juli 2019.

Träder i kraft: 1 augusti 2019.

 

Förlängd nedsättning av arbetsgivaravgifter för den först anställda

Den längsta tid som ett enmansföretag som anställer en första person har rätt till nedsättning av arbetsgivaravgifterna, den allmänna löneavgiften och den särskilda löneskatten förlängs från 12 till 24 kalendermånader i följd. Endast ålderspensionsavgift ska betalas under denna tid.

Träder i kraft: 1 augusti 2019.

 

Lättare för arbetsgivare att få stöd för nystartsjobb

Kravet på att andra anställningsförmåner än lön ska följa av kollektivavtal eller i väsentliga delar vara likvärdiga med förmåner enligt kollektivavtal inom branschen, tas bort för nystartsjobb. Däremot kvarstår kravet på att lön ska följa av kollektivavtal eller vara likvärdig med lön enligt kollektivavtal inom branschen.

Träder i kraft: 1 augusti 2019.

 

Läs mer: Regeringens sammanställning ”Viktigare lagar och förordningar inför halvårsskiftet 2019”.

Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat

Läs mer

Vad påverkar soliditeten? Experterna svarar

2019-07-08

Experterna om vad som påverkar ett bolags soliditet. Vad behövs mer än bra vinst?

 

Min bank talar om att bolagets soliditet måste förbättras. Utöver att vinsten ska vara bra vad finns det mer som påverkar?

 

Soliditeten är andelen eget kapital av balansomslutningen. Med detta menas att om det sammanlagda bokförda värdet av alla tillgångar i bolaget är 100 och det sammanlagda bokförda värdet av alla skulder och reserveringar är 80 så är soliditeten 20 och i det här fallet 20 procent. Detta innebär att om man kan minska balansomslutningen utan att något annat ändras så stiger soliditeten. Exempelvis ska man ur soliditetssynpunkt inte ha årsbokslut när lagret är som störst om lagret finansieras genom lån/checkkredit. Soliditeten påverkas också negativt om man köper en bil på avbetalning i stället för att leasa densamma. Att amortera skulder, inklusive leverantörsskulder, i samband med bokslutsdatum sänker också balansomslutningen och höjer därmed soliditeten, allt annat lika.

 

Jan Kjäll, Senior Advisor och före detta auktoriserad revisor

 

Läs mer

Nya regler för vouchers – så redovisar du momsen

2019-07-08

Du har väl inte missat de nya reglerna för vouchers? Reglerna påverkar bland annat hur en voucher definieras och hur momsen ska redovisas.

 

Britt-Inger Andersson, auktoriserad redovisningskonsult via FAR på Revideco Skellefteå svarar på de vanligaste frågorna kring vouchers och vad de nya reglerna innebär.

 

Vad är en voucher?
– En voucher är ett värdebevis, exempelvis ett presentkort eller matkupong, som du kan använda som ett betalmedel för en vara eller tjänst. Det framgår av vouchern vem som är säljare och vilka varor eller tjänster man kan nyttja vouchern mot. Den kan vara antingen i pappersform eller elektronisk.

 

Varför kommer det nya momsregler för värdebevis – eller vouchers, som de heter i lagen?

– Tidigare har det saknats regler för vouchers inom EU:s momsdirektiv. För att se till att momsbeskattningen inom EU blir enhetlig så har man nu infört EU-gemensamma momsregler för vouchers. Momslagen har ändrats och de nya reglerna tillämpas på vouchers som ställs ut från och med 1 januari 2019.

 

Vad är det för nya definitioner som gäller?

– Enfunktionsvoucher definieras som ett värdebevis som visar att betalning gjorts för en kommande vara eller tjänst. Och redan när den ställs ut är beskattningsland och momssats känt. Moms och beskattningsunderlag redovisas direkt när vouchern överlåts.

 

Alla andra värdebevis som inte är en enfunktionsvoucher definieras som en flerfunktionsvoucher. För en flerfunktionsvoucher redovisas moms och beskattningsunderlag först när vouchern byts ut mot en vara eller tjänst.

 

Vad är det för skillnad på en enfunktionsvoucher och en flerfunktionsvoucher?
När du köper en enfunktionsvoucher är det redan vid köpet känt vilket beskattningsunderlag och vilken moms som ska erläggas för varan eller tjänsten. Det är även känt i vilket land som den kan utnyttjas.

 

Exempelvis kan det vara matkuponger på en restaurang eller ett presentkort hos en butik som endast säljer varor med en momssats.

 

När du köper en flerfunktionsvoucher är det inte känt vilken momssats som varan eller tjänsten du kommer att köpa har eller i vilket land den kommer att utnyttjas.

 

Påverkas redovisningen av momsen om det är en enfunktionsvoucher eller en flerfunktionsvoucher?

 

–  Ja. För en enfunktionsvoucher redovisas momsen direkt och en flerfunktionsvoucher först vid det tillfälle när det löses in – byts mot en vara eller tjänst.

 

Hur ska det företag som även säljer varorna eller tjänsterna redovisa försäljningen av den utställda enfunktionsvouchern?
– Skattskyldigheten för moms inträder vid försäljningstillfället av enfunktionsvouchers. Därför ska beskattningsunderlag och moms redovisas till Skatteverket samma period som försäljningen av vouchern skett. Samtidigt har bolaget kvar en skuld till innehavaren av vouchern.

 

Hur ska samma företag redovisa försäljningen av de varor och tjänster som enfunktionsvouchern används som betalningsmedel för?
– Enligt god redovisningssed ska intäkten i bokföringen inte tas förrän i den period man sålt varan eller utfört tjänsten. Detta innebär att man momsmässigt redovisar beskattningsunderlaget och momsen när vouchern ställs ut, men redovisningsmässigt ska intäkten bokföras först när man levererar varan eller tjänsten i utbyte mot vouchern.

 

Vilken är den största skillnaden mot tidigare?
– Tidigare har det varit otydliga regler kring momsbeskattning av vouchers. Och inom EU-länderna har beskattningen inte varit enhetlig. Den huvudsakliga skillnaden mot tidigare regler är att momssatsen styr om vouchern bedöms som enfunktions- eller flerfunktionsvoucher. Tidigare ansågs det vara en flerfunktionsvoucher som du vid köptillfället inte identifierat vilken vara eller tjänst som den skulle lösas in mot oavsett momssats.

 

Vilka branscher/företag berörs av den här förändringen?
– Alla företag som säljer vouchers, men främst detaljhandeln, restaurang- och servicebranscher. Och de företag som endast har en momssats på allt som säljs av varor och tjänster.

 

Hur påverkar det här mig när jag jobbar med företagets redovisning?
– Det innebär att du måste ta reda på vilken typ av voucher som företaget säljer, för att redovisningen av momsen ska ske i rätt period.

 

Vad händer om vouchern säljs men aldrig används? Spelar det någon roll för redovisningen av momsen?
– När en enfunktionsvoucher förfaller så tillfaller nettot bolaget. Exempelvis en enfunktionsvoucher på 1 000 kr – där momsen (25%) har redovisats till Skatteverket vid försäljningen av vouchern– där blir kvarstående skuld på 800 kr en intäkt i bolaget.

 

Om det är en flerfunktionsvoucher på samma belopp, så kommer hela beloppet, 1 000 kr att tillfalla bolaget som intäkt. Och bolaget behöver inte redovisa in momsen, då man bedömer att ingen momspliktig omsättning har skett.

 

Är det skillnad om man säljer egna presentkort eller om man är förmedlare?

 

Ja – det är skillnad. Om du säljer andras presentkort så uppstår ingen momspliktig omsättning vid försäljningen av presentkortet. Skattskyldighet för moms uppstår hos utställaren om det är en enfunktionsvoucher och hos den butik som lämnar ut en vara eller tjänst i utbyte mot en flerfunktionsvoucher.

 

Det sker en avräkning mot det andra företaget – för sålda och inlösta presentkort. Och får du som förmedlare en administrativ ersättning eller provision på hanteringen av andras presentkort så är den ersättningen momspliktig omsättning i din verksamhet.

 

Säljer du egna presentkort som är enfunktionsvouchers så uppstår skattepliktig omsättning vid försäljningen av presentkortet. Och säljer du flerfunktionsvouchers så uppstår skatteplikten först när presentkortet löses in mot en vara eller tjänst.

 

Charlotta Marténg

 

Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat

Läs mer

Sänkt kapitalkrav för aktiebolag föreslås

2019-05-29

Regeringen vill sänka kravet på aktiekapital. Från dagens 50 000 kronor till 25 000 kronor.

 

Ett nytt lägre krav på aktiekapital har föreslagits i en promemoria från justitiedepartementet. Förslaget är nu ute på remiss och beslut ska sedan fattas av riksdagen. Enligt promemorian skulle de nya reglerna kunna införas från 1 januari 2020.

 

I aktiebolagslagen finns krav på att ett aktiebolag måste ha tillgångar som minst motsvarar bolagets förpliktelser. Fram till 1 april 2010 var kravet att ett aktiebolag skulle ha 100 000 kronor i aktiekapital, men då sänktes summan till 50 000 kronor för privata aktiebolag. Nu är det dags igen för en sänkning, och den bygger på den så kallade januariöverenskommelsen.

 

Genom att sänka gränsen till 25 000 kronor hoppas regeringen att aktiebolagsformen ska bli mer attraktiv och hänvisar till erfarenheter från när kravet på aktiekapital sänktes 2010.

 

Regeringen konstaterar också att för tjänste- och kunskapsföretag som inte behöver ha kapitalkrävande tillgångar kan ett krav på 50 000 kronor i aktiekapital vara onödigt betungande. ”Ambitionen bör vara att kravet på aktiekapital inte är högre än nödvändigt.” skriver regeringen på sin webb. Samtidigt konstaterar regeringen att mot detta måste intressen som talar mot en sänkning ställas – så som borgenärsskyddet.

 

Charlotta Marténg

 

Läs mer: Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag Ds 2019:6

Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat

Läs mer

Stopp för skattefria pensioner i Portugal

2019-05-17

Snart sätts det punkt för möjligheten att ta ut pension från tidigare privat anställning skattefritt i Portugal. Sverige och Portugal har kommit överens om en ändring i skatteavtalet mellan länderna.

 

2009 införde Portugal regler som gjorde det möjligt att flytta till Portugal för att ta ut pension från tidigare privat anställning i Sverige helt skattefritt. Det var möjligt utifrån hur skatteavtalet mellan Sverige och Portugal var formulerat, men som inte var avsikten med avtalet när det ingicks 2002.

 

Sverige har tidigare uppmärksammat frågan och begärt att skatteavtalet ska omförhandlas. Nu har det skett och i torsdags kom beskedet att Sverige och Portugal undertecknat ett protokoll om ändring i 2002 års skatteavtal mellan länderna. Det betyder att det inte längre kommer att vara möjligt att flytta till Portugal för att plocka ut privat pension skattefritt.

 

Sveriges inställning är att pension som tjänats in i Sverige även ska beskattas i Sverige. Detta eftersom pensionsavsättningarna varit avdragsgilla. Sker ingen beskattning i Portugal ska den då ske i Sverige.

 

Det ändrade avtalet innebär nu att pensioner som berörs får beskattas i staten de utbetalas från. Pensioner som betalas ut från Sverige till personer bosatta i Portugal får alltså beskattas i Sverige. Bestämmelsen liknar de skatteavtal Sverige har med andra länder.

 

”I fråga om pensioner som inte beskattas i Portugal får beskattning ske i Sverige från och med den dag då ändringsprotokollet träder i kraft och blir tillämpligt. Det kan tidigast ske från 1 januari 2020. När det gäller pensioner som är föremål för beskattning i Portugal får beskattning i Sverige ske från och med 1 januari 2023.” skriver regeringen på sin webb.

 

För att protokollet ska bli gällande kommer det att lämnas till riksdagen för godkännande.

 

Hans Peter Larsson, skatteansvarig på FAR, kommenterar:

 

– Det här minskar trycket på att återkomma med ett förslag om en ny exitskatt, utflyttningsskatt, som en del i en kommande skattereform. En sådan kan annars inte uteslutas. Skattesystem som främjar konkurrens om pensionärer känns inte heller långsiktigt hållbara och tillväxtfrämjande. Talang är väl en sak men inte om pensionärer. Portugal bör ha kommit förbi det ekonomiska stadiet, säger han.

 

Charlotta Marténg

Läs mer

Från 1 juli börjar de nya skattereglerna vid ägarskifte att gälla. Beslutet har nu fattats av riksdagen.

2019-05-17

 

Från 1 juli börjar de nya skattereglerna vid ägarskifte att gälla. Beslutet har nu fattats av riksdagen.

 

Enligt dagens regler kan skatten bli högre när en andelsägare överlåter sitt företag till en närstående än om företaget överlåts till en utomstående. Reglerna har mött kritik från många håll och i mars presenterades regeringens förslag om ändrade skatteregler, något tidningen Resultat skrivit om tidigare.

 

Nu har riksdagen fattat beslut i frågan. Regeringens förslag har gått igenom och innebär att samma skatteregler gäller oavsett om man överlåter sitt fåmansföretag inom eller utom familjen. De nya bestämmelserna kommer att börja gälla från 1 juli i år.

 

Hans Peter Larsson, skatteansvarig på FAR, kommenterar förslaget:

 

– Äntligen! Det här har varit en långbänk. Nu främjas inte längre externa försäljningar av familjeföretag utan samma skatteregler gäller vid försäljningar inom familjen, ofta till ett eller flera barn, säger Hans Peter Larsson, skatteansvarig på FAR.

 

Han framhåller dock att de nya reglerna kan komma att ändras.

 

– Reglerna är relativt förmånliga och det finns därför ingen garanti att de överlever en ny skattereform eller en förenkling av dessa så kallade 3:12-regler, något regeringen aviserat ska ske. Vad som händer på området bör därför följas noga för den som står i begrepp att generationsskifta företaget, säger Hans Peter Larsson.

 

Charlotta Marténg

 

Läs merAnalys: Nya skattereglerna om ägarskifte

Läs mer: Så här blev förslaget om nya skatteregler för ägarskiften

Läs mer: Småföretagen gynnas i budgeten

Läs mer

När ska särskild löneskatt påföras pensionsutfästelsen?

2019-04-29

Hur pensionsutfästelser till anställda i ett aktiebolag hanteras redovisningsmässigt påverkar löneskatten.

 

– Vår erfarenhet är att företag inte är fullt medvetna om att den redovisningsmässiga hanteringen får skatteeffekter, säger Stefan Asklöf.

 

Tidningen Resultat har tagit hjälp av skatteexperterna Sanna Sernhage och Stefan Asklöf för att reda ut begreppen kring särskild löneskatt och pensionsutfästelser. Den redovisningsmässiga hanteringen av en utfäst pension till en anställd i ett aktiebolag, som säkerställts med en pantsatt kapitalförsäkring, har betydelse för vid vilken tidpunkt särskild löneskatt ska påföras pensionsutfästelsen.

 

– När en arbetsgivare lämnar en pensionsutfästelse i form av en direktpension och som säkerställs med en arbetsgivarägd kapitalförsäkring, i vilken den anställda har panträtt, anses pensionsutfästelsen inte vara tryggad, säger Sanna Sernhage, som tillsammans med Stefan Asklöf är lärare på FAR:s skattekurs ”Pensioner ur ett skatteperspektiv”.

 

– Det betyder att skattemässig avdragsrätt inte föreligger vid säkerställandet. I stället får arbetsgivaren göra ett skattemässigt avdrag vid tidpunkten då pensionen betalas ut till den anställda, säger Sanna Sernhage.

 

Hon och Stefan Asklöf djupdyker i frågan i en artikel publicerad på tidningenresultat.se, se länk sist i artikeln.

 

Om arbetsgivaren däremot redovisar avsättningen i balansräkningen i enlighet med tryggandelagen, det vill säga under rubriken ”Avsatt till pensioner” eller som delpost under rubriken ”Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser” drar Sernhage och Asklöf i artikeln följande slutsats:

 

– En ökning av avsättningen under innevarande beskattningsår ska öka underlaget för särskild löneskatt för beskattningsåret i fråga. Det innebär att oavsett om pensionsutfästelsen har skett genom ett säkerställande som medger avdragsrätt eller inte ska särskild löneskatt påföras vid tidpunkten för säkerställandet i en sådan situation, säger Stefan Asklöf.

 

Är det så att arbetsgivaren i stället redovisar avsättningen under en annan rubrik i balansräkningen än enligt tryggandelagen ska underlaget för särskild löneskatt inte påverkas för innevarande beskattningsår.

 

– I en sådan situation kommer särskild löneskatt att påföras först när pensionen betalas ut, säger Sanna Sernhage.

 

Det här betyder alltså att hur den utfästa pensionen till en anställd i ett aktiebolag, som säkerställts med en pantsatt kapitalförsäkring, hanteras redovisningsmässigt är det som styr vid vilken tidpunkt särskild löneskatt ska påföras pensionsutfästelsen.

 

– Vår erfarenhet är att företag inte är fullt medvetna om att den redovisningsmässiga hanteringen får den beskrivna effekten ur ett skattemässigt perspektiv, säger Stefan Asklöf.

 

Läs mer: Sanna Sernhage och Stefan Asklöfs: Fördjupande artikel: Den redovisningsmässiga hanteringen av direktpension i balansräkningen – redovisningsrubrik styr tidpunkten för när särskild löneskatt ska påföras

Läs mer

Analys: Nya skattereglerna om ägarskifte

2019-04-29

Förslaget om nya skatteregler för ägarskiften föreslås bli verklighet från 1 juli i år. Skattekonsulterna Stefan Asklöf, Deloitte, och Roger Zinders, Zinders skatt, analyserar förslaget åt Resultats läsare.

 

Resultat har tidigare berättat om förslaget till nya regler som innebär att en överlåtelse av ett företag inom familjen, egentligen den så kallade närståendekretsen, ska beskattas på samma sätt som en försäljning till utomstående (se länk sist i artikeln).

 

– Den diskriminering som familjeinterna överlåtelser varit föremål för kommer nu i många fall att undanröjas med de nya reglerna, säger Stefan Asklöf.

 

Stefan Asklöfs och Roger Zinders första intryck är att lagtexten är svårläst.

 

– För den vanlige företagaren kan det inte vara lätt, för att inte säga rent omöjligt, att ta till sig bestämmelsen. Känslan är att man från regeringshåll varit oerhört mån om att verkligen begränsa läkningen av diskrimineringen till ett minimum, säger Roger Zinders.

 

– Men okej, om företagare som nu står inför en familjeintern överlåtelse får ett lagstadgat ”kryphål” är det bara att gilla läget och anpassa sig därefter. I det avseendet tror vi dock att det är klokt att rådfråga skatteexpertis, säger Stefan Asklöf.

 

“Trädadomarna” påverkar

 

Lagförslaget gäller bara överlåtelser som genomförs efter 1 juli 2019. Det ska ses mot bakgrund av den rättspraxis som vuxit fram kring begreppet ”samma eller likartad verksamhet” med början i de så kallade trädadomarna från 2010.

Ett vanligt förfarande när ett företag ska säljas är att göra det via holdingbolag – i vart fall när säljarens gränsbelopp på aktierna i företaget är begränsat. Köpeskillingen köparen betalar för företaget landar därmed skattefritt i holdingbolaget och kan sedan tas ut av säljaren i den takt som önskas.

 

– Vanligt förekommande är då att säljaren upphör att vara verksam i företaget och inte heller är verksam i holdingbolaget. I ett sådant fall tar det fem hela beskattningsår innan säljaren är ”ute ur” 3:12-systemet med innebörden att beskattningen vid efterföljande tömning av holdingbolaget (trädabolaget) stannar vid måttliga 25 procent, säger Roger Zinders.

 

Nytt lagförslag presenterades

 

På grund av rättspraxis kring ”samma eller likartad verksamhet” har nämnda femåriga trädaperiod inte kunnat påbörjas efter en familjeintern överlåtelse av det skälet att någon som är säljaren närstående fortsatt att vara verksam i företaget – en effekt som inte hade uppkommit om överlåtelsen skett till utomstående.

 

Problemet uppmärksammades av branschen relativt omgående, men det dröjde till 2016 innan den så kallade 3:12-utredningen lämnade förslag på åtgärd (SOU 2016:75). Med utgångspunkt i utredningen arbetades ett lagförslag fram som tillsammans med en mängd försämringar på området var på väg mot riksdagen sommaren 2017.

 

– I ljuset av hot om misstroendeförklaring från oppositionen drogs förslaget tillbaka i sin helhet, inklusive den politiskt helt okontroversiella frågan om läkningen av den skattemässiga diskrimineringen av familjeinterna överlåtelser, säger Stefan Asklöf.

 

– I och med det nyligen ingångna så kallade januariavtalet plockades dock förslaget upp igen, denna gång utan att tyngas av försämringar på andra håll i 3:12-systemet. Därför finns det förstås inget som kommer att stoppa förslaget denna gång, fortsätter han.

 

Charlotta Marténg

 

Så här slår förändringen

 

Den nya paragrafen, 57:4 a inkomstskattelagen (IL), är utformad som en strikt undantagsregel från huvudregeln i 57:4 IL. Undantagsregeln gäller alla möjliga överlåtelser inom den så kallade närståendekretsen, exempelvis två eller flera syskon emellan. Det enda undantaget (från undantagsregeln) är överlåtelser till make/maka.

 

Så här beskriver Stefan Asklöf och Roger Zinders hur den nya paragrafen i inkomstskattelagen kommer att påverka företagen:

 

I termer av ett generarationsskifte från förälder till barn där föräldern sett till att den formella överlåtaren av företaget (nedan kallat Verksamhetsföretaget) är ett holdingbolag (nedan kallat Trädabolaget), kan bestämmelsen formuleras så här:

 

Förälderns andelar i Trädabolaget ska inte anses kvalificerade om den enda grunden är att barnet är fortsatt verksam i Verksamhetsföretaget. Nej, det måste finnas en annan grund, exempelvis att föräldern själv varit verksam i Verksamhetsföretaget under den senaste femårsperioden. Den föreslagna 57:4 a IL förkortar således inte förälderns ´”normala” femåriga trädaperiod – den medför dock att trädaperioden påbörjas från och med året efter att föräldern upphört att vara verksam i Verksamhetsföretag.

 

Syftet är med andra ord att föräldern ska befrias från den ”samma eller likartad-smitta” via barnets fortsatta verksamhet som följer av 57:4 IL.

 

För undantagsregelns tillämplighet uppställs fyra villkor, vilka samtliga måste vara uppfyllda.

 

Villkor 1 uppfattar vi egentligen bara som en självklar förutsättning, nämligen att något har överlåtits från förälderns Trädabolag. Ett generationsskifte får väl så att säga per definition antas innefatta en överlåtelse av något.

 

Villkor 2 innebär att föräldern måste vara helt utan ägarandel i Verksamhetsföretaget. Det måste således vara fråga om ett fullständigt skifte. Ett vanligt förfarande är dock att ägandet övergår till barnet succesivt under en längre tidsperiod. Undantagsregeln blir dock tillämplig först året efter att barnet övertagit samtliga andelar i Verksamhetsföretaget.

 

Villkor 3 medför en viss ”tidspress” att genomföra generationsskiftet. Om föräldern upphör att vara verksam i Verksamhetsföretaget måste generationsskiftet genomföras inom tre år räknat från och med året efter att föräldern upphört att vara verksam.

 

Ett exempel kan illustrera: En förälder äger, via ett holdingbolag, 100 procent av aktierna i Verksamhetsföretaget. Av vilket skäl som helst, exempelvis försämrad hälsa, väljer föräldern att sluta arbeta i företaget under våren 2019 och istället låta barnet ta över ledningen av företaget. Samtidigt överväger föräldern också att överlåta aktierna i Verksamhetsföretaget till barnet, men detta upplever föräldern känslomässigt svårare. Åren går och beslutet drar ut på tiden.

 

Om föräldern ska komma i åtnjutande av den nya undantagsregeln måste dock aktierna övergå till barnet senast 31 december 2022. Det gäller nämligen att föräldern ska ha varit verksam i Verksamhetsföretaget ”under minst fem av de sju beskattningsåren närmast före det beskattningsår som överlåtelsen sker”. Om överlåtelsen sker i december 2022 kan konstateras att föräldern under sjuårsperioden 2015–2021 varit verksam fem av dessa år (2015–2019). Kravet på ”fem av sju år” är således uppfyllt. Men om överlåtelsen dröjer till januari 2023 kan däremot konstateras att föräldern under den nu aktuella sjuårsperioden 2016-2022 bara varit verksam under fyra av dessa år (2016-2019). Kravet på ”fem av sju år” är i det fallet inte uppfyllt. Tilläggas ska dock att kravet på verksamhet enligt detta villkor inte behöver uppfyllas av föräldern, utan av någon denne närstående (dock ej det övertagande barnet).

 

Slutligen, genom villkor 4 om ”särskilda skäl”, avser regeringen att rättstillämpningen framöver ska kunna fånga upp fall som exempelvis otillbörlig omvandling av arbetsinkomster till kapitalinkomster. Luddigt förstås, men en traditionell säkerhetsventil mot kringgåenden och icke avsedda effekter.

 

Stefan Asklöf, Deloitte och Roger Zinders, Zinders skatt

 

Läs mer: Nya skatteregler för ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag prop 2018/19:54

Läs mer

Lyft ditt företag med ett tydligt ägardirektiv

2019-04-29

Underskatta inte vikten av ett tydligt ägardirektiv. Med struktur för ägare, styrelse och företagsledning är det lättare att utveckla företaget. Missa inte Resultats miniserie i tre delar där Monika Lindberg och Helena von der Esch på Grant Thornton hjälper dig att förstå ekonomin ur ett ägarperspektiv.

 

I del tre belyser vi frågan: Hur gör du som ägare för att med ett tydligt ägardirektiv skapa rätt styrningsmodell för styrelse och ledning?

 

Ett tydligt ägardirekt är A och O för att kunna skapa en bra styrningsmodell för styrelse och ledning. Det är ägaren eller ägarna som tar ansvar för att göra ett aktuellt och väl genomarbetat ägardirektiv.

 

– Det är också viktigt om man är flera ägare att man använder en gemensam linje och talar med en gemensam röst. Ägardirektiv är ett dokument som går till styrelsen, för att den ska kunna fatta strategiska beslut och som sedan går till ledningen som ska agera på de strategier styrelsen lagt, säger Helena von der Esch, affärsrådgivare, Grant Thornton.

 

Ägarna till ett nybildat företag fokuserar ofta på affärsplan och budget. Men det är lika angeläget att lägga tid på ägardirektivet redan från start. Punkter som ska vara med är mål för verksamheten, när och om man vill ha ett aktivt styrelsearbete på plats från början och hur det bemannas, fördelningen av roller i företaget bland ägarna samt den gemensamma värdegrunden hos ägarna.

 

– Man kan använda ägardirektivet som grund för att skapa en styrelse. Styrelsen bygger strategiska riktlinjer för en företagsledning som i sin tur leder bolaget i daglig verksamhet, säger Helena von der Esch.

 

Målen i ägardirektivet ska även innehålla nyckeltal. Om ägarna bestämmer sig för en årlig tillväxt på tio procent, ska styrelsen lägga den strategiska planen i ett längre perspektiv på tre till fem år för att nå dit. Det kan betyda att man bedömer att det kan bli en tillväxt på fem procent första året, noll procent andra året, och fem procent tredje året, säger Monika Lindberg, auktoriserad redovisningskonsult och certifierad affärsrådgivare på Grant Thornton.

 

– Ordningen är: Äga, styra, leda. Det är jätteviktigt att ägarna sätter upp mål via ägardirektivet. Exempelvis hur stort ska bolaget bli? Vilken avkastning väntar vi oss?, tillägger hon.

 

Ett företag befinner sig hela tiden i ett sammanhang, påminner Helena von der Esch. Ägardirektivet bör därför revideras varje eller vartannat år.

 

– Man kan fånga upp från företagsledning, via styrelse till ägarna, att ägardirektivet behöver ses över. Men det är bra om ägarna själva tar beslut i att revidera direktivet. Det är ett grundläggande ägararbete.

 

Många gånger är det svårt att göra ett ägardirektiv utan extern hjälp och då kan någon i styrelsen eller en affärsrådgivare komma till hjälp. Är man fyra till sex ägare får man räkna med att ägardirektivet ungefär tar lika många veckor att slutföra.

 

– Ta hjälp av någon som har djup förståelse för vad ett ägardirektiv är. Och som har en förmåga att håll i samtal mellan ägarna. Ett bollplank som kan hjälpa ägarna att föra fram en gemensam vilja som alla ägare kan stå för, säger Helena von der Esch.

 

– Som ägare kan man ofta bli lite ensam och har inte så mycket tid att ägna sig åt frågeställningar som egna personliga mål. Ibland kan det handla om att man som affärsrådgivare helt enkelt får föra samtal med ägaren kring vad denne vill med sitt liv. Varför äger du företaget? Varför ägnar du ditt liv och investeringar till att driva företaget? Det blir som ett utvecklingssamtal. Det upplever, enligt min erfarenhet, alla som väldigt positivt. Ägaren drivs att fortsätta utveckla företaget enligt sina visioner och mål, avslutar hon.

 

Sofia Hadjipetri Glantz

 

Det ska vara med i ägardirektivet:

 

  • Företagets bakgrund, varför finns företaget?
  • Vad är företagets syfte?
  • Ägarnas gemensamma värdegrund.
  • Mål för verksamheten.
  • Tidsplan, hur ska företaget utvecklas?
  • Vilka roller ska ägarna ha?
  • Hur ska styrelsen bemannas?
  • Ägarnas syn på hållbart ägande och hållbart företagande.
  • Finansiering av företaget.
  • Utdelning till ägare.
  • Syn på risk.

Läs även: Del 1 Så vet du att du har rätt nyckeltal

Läs även: Del 2 Vilken information har du rätt till som ägare?

Läs mer

Vilken information har du rätt till som ägare?

2019-04-29

Vad utläser du som ägare egentligen ur en årsredovisning och vilken information har du rätt till? Och hur gör du för att med ett tydligt ägardirektiv skapa rätt styrningsmodell för styrelse och ledning? Missa inte Resultats miniserie i tre delar där Monika Lindberg och Helena von der Esch på Grant Thornton hjälper dig att förstå ekonomin ur ett ägarperspektiv.

 

I del två belyser vi frågan: Vilken information har du rätt till som ägare?

 

En eller ett antal entreprenörer startar ett bolag, arbetar i styrelsen och är dessutom operativa. Av förklarliga skäl skiljer man i det fallet oftast inte på rollerna. Men så blir bolaget större. Kanske tar man in en extern vd och styrelse.

 

Det är då du som ägare får en tydligare ägarroll – och då är det bra att veta vad du har rätt till. Det säger Monika Lindberg, auktoriserad redovisningskonsult och certifierad affärsrådgivare på Grant Thornton.

 

–  Det faller tillbaka på aktiebolagslagen. Om man läser i den så framgår det att ägaren har rätt till information på bolagstämma och årsstämma. Som entreprenör kan man bli frustrerad. Man har visserligen rätt att begära ut information från styrelsen, men styrelsen har också rätt att säga nej. I ABL 7:36 kan man läsa om en utökad möjlighet till information för mindre ägargrupper, säger hon.

 

Via ägardirektivet kan ägaren/ägarna vara tydliga med vad de vill och inte vill med bolaget. Ägardirektivet är kärnan i bolaget och styrelsen är skyldig att följa det som står.

 

Ägarna är i normalt fall så pass involverade att de ändå får informationen. Men det kan vara bra att känna till ägarens juridiska roll och vad ägargruppen har rätt till. Många ägare upplever just att de tappar kontrollen när bolaget växer och rollen förändras.

 

–  Då kan det vara en bra idé att sätta upp rutiner kring ett ägarråd, med ägarrapportering från vd:n eller styrelseordföranden. Om du som ägare är vd, så har du rätt till informationen. Men i rollen som vd, inte i rollen som ägare, påminner Monika Lindberg.

 

Sofia Hadjipetri Glantz

 

Läs även: Del 1 Så vet du att du har rätt nyckeltal

 

Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat

Läs mer

Så vet du att du har rätt nyckeltal

2019-04-29

Vad utläser du som ägare egentligen ur en årsredovisning och vilken information har du rätt till? Och hur gör du för att med ett tydligt ägardirektiv skapa rätt styrningsmodell för styrelse och ledning? Missa inte Resultats miniserie i tre delar där Monika Lindberg och Helena von der Esch på Grant Thornton hjälper dig att förstå ekonomin ur ett ägarperspektiv.

 

Först ut är frågorna om vad du som ägare utläser ur en årsredovisning, vad nyckeltalen står för och hur du vet att du har rätt nyckeltal

 

En årsredovisning ger en första indikation på hur företaget mår – och ju mer du som ägare vet hur du ska leta efter informationen, desto mer får du ut av läsningen.

 

– Jag brukar säga att man ska angripa årsredovisningen. Själv börjar jag alltid med slutet. Där tittar jag på vad man har använt för regelverk när man har upprättat årsredovisningen. Förenklat, är den upprättad enligt K2 (regelbaserad) eller enligt K3 (principbaserad)? Där får man en första fingervisning, säger Monika Lindberg, auktoriserad redovisningskonsult och certifierad affärsrådgivare på Grant Thornton.

 

Det är viktigt att läsa förvaltningsberättelsen, tillsammans med den tillhörande flerårsöversikten, fortsätter Monika Lindberg.

 

– Fler än man tror läser en årsredovisning; intressenter, banker, långivare och potentiella köpare. Där ska man lägga lite krut. Antingen i text förklara varför det har gått bra. Eller förklara varför det kan ha gått lite sämre. I flerårsöversikten kan ägaren titta efter trenderna i bolaget, som omsättningar eller om bolaget har haft en tillväxt eller inte.

 

Även relationen mellan intäkter och kostnader är bra att titta närmare på. Om bolaget har haft en kraftig tillväxt, så kan ägaren leta efter information om kostnaderna har ökat i samma takt.

 

– Kanske har rörelseresultatet inte ökat. Då kan man fundera: Hur effektiva är bolaget på att hantera sin tillväxt? Det kan innebära att bolaget inte har effektiva processer, eftersom tillväxt inte bara ska ätas upp av kostnader.

 

Vilka förutsättningar har bolaget, om något skulle hända akut i dag, att betala sina kortfristiga skulder? Det ska framgå av balansräkningen i årsredovisningen. Har bolaget tillräckligt med tillgångar som snabbt kan omsättas i pengar för att betala skulder som förfaller?

 

– Om bolaget har det, så är det en trygghet. Å andra sidan, om man har väldigt mycket kortfristiga fordringar och inte så mycket skulder, kan det betyda att bolaget inte har koll på sina kassaflöden eller sin affärsmodell, påpekar Monika Lindberg.

Nyckeltalen i en årsredovisning kan ge ordentligt huvudbry till mottagarna. Men så behöver det inte vara. Via ägardirektivet (som lyfts i del 3 i artikelserien) sätter ägarna upp mål med företaget, nyckeltal som förs till styrelsen och ledningen och sedan anpassas till de olika bolagsorganen.

 

– Jag brukar tala om fem nyckeltal; tillväxt, bruttovinst, soliditet, kassalikvidet och avkastning. När nyckeltalen når ledningen behöver de brytas ned i nya nyckeltal som omvandlas till aktiviteter. Exempelvis, hur många säljsamtal behöver vi ringa för att uppnå detta? Vilken typ av kunder behöver vi? Allt från medarbetarna till ägarna ska gå åt samma håll, men genom olika aktiviteter och mål.

 

Nyckeltalen ska vara relevanta och mäta mot målen för att de ska kunna ge rätt information. Det handlar om att bolagen ska kunna styras åt rätt håll. Det är också viktigt att företaget väljer ut ett antal nyckeltal som de följer genom alla år, basnyckeltal. Här kan ägarna utläsa trender.

 

– Man ska inte välja flera nyckeltal som mäter samma sak. Om man inte vet vad man vill ha för nyckeltal så kan man ta hjälp av sin ekonomifunktion, sin redovisningsbyrå, rådgivare eller revisor, tipsar Monika Lindberg.

 

Sofia Hadjipetri Glantz

 

5 viktiga nyckeltal

 

  • Tillväxt (omsättningsökning, ger indikation på tjänstens/produktens konkurrenskraft).
  • Bruttovinst (intjänings-/vinstförmåga).
  • Soliditet (överlevnadsförmåga).
  • Kassalikvidet (betalningsförmåga).
  • Avkastning (visar förmåga att ge avkastning till ägarna).

Andra nyckeltal kan vara: Kundnöjdhet. Vad har vi för hållbarhetsmål? Följer vi dem? Hur når vi dem? Hur mår medarbetarna?

Del 2: Vilken information har du rätt till som ägare?

Del 3: Lyft ditt företag med ett tydligt ägarperspektiv

Läs mer

Likvärdig skatt vid generationsskifte föreslås

2019-03-14

Vid generationsskifte i fåmansföretag ska skatten vara lika oavsett om företaget överlåts till en närstående eller utomstående. Det föreslår nu regeringen.

 

Propositionen som läggs fram härstammar från utredningen ”Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag” och handlar om att underlätta för familjer vid generationsskifte. Förslaget är helt i linje med den sakpolitiska överenskommelse regeringspartiet gjort tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna.

 

Dagens regler innebär att om ett fåmansföretag säljs till en närstående kan skatten bli högre än om företaget säljs till en utomstående person. I propositionen föreslås att det ändras och regeringen vill se ett undantag från bestämmelsen om så kallad samma eller likartad verksamhet.

 

–  Det här underlättar för att företag kan fortsätta att drivas inom familjen när någon går i pension. Det är viktigt eftersom familjeföretag är en central del av svensk ekonomi och står för ett stabilt och långsiktigt ägande, säger finansminister Magdalena Andersson, S.

 

Hans Peter Larsson, skatteansvarig på FAR och auktoriserad skatterådgivare, välkomnar att företagare som generationsskiftar inom familjen nu får lika bra skatteregler som den som säljer företaget externt.

 

–  Nu återstår att även ta bort den så kallade 4-procentsregeln så att ägare till små och stora fåmansföretag behandlas lika. Den här frågan pekade jag tillsammans med FAR:s generalsekreterare och vd Karin Apelman på hösten 2018. Nu får vi se om droppen urholkar stenen även i denna fråga, säger han.

 

I propositionen föreslår regeringen ytterligare en förändring och det är i syfte att hindra kringgåenden. Ändringen innebär att tillämpningsområdet för de särskilda reglerna om utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag, de så kallade 3:12-reglerna, utvidgas. Med förslaget som nu läggs ska 3:12-reglerna tillämpas även när samma eller likartad verksamhet bedrivs i ett indirekt ägt företag.

 

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft 1 juli 2019.

 

Charlotta Marténg

 

Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat

Läs mer

Ingen moms vid uthyrning av företagsbostäder

2019-03-07

Att hyra ut företagsbostäder i över fyra månader är inte momspliktig rumsuthyrning. Det meddelar Skatterättsnämnden. Beslutet har överklagats.

 

Ett bolag som hyr ut möblerade bostäder till företag, organisationer och myndigheter har vänt sig till Skatterättsnämnden för ett förhandsbesked. I dag hyrs bostäderna ut per dygn, per vecka eller per månad. Bolaget vill veta om det blir fråga om momspliktig rumsuthyrning om det hyr ut bostäderna på ännu längre tid än i dag.

 

Uthyraren tar upp två konkreta exempel:

 

  • Ett företag bokar en företagslägenhet för fem månader. Bokningen ger möjlighet att förlänga tiden men den möjligheten utnyttjas inte.
  • Ett företag bokar en företagslägenhet för fyra månader. Därefter görs en ny bokning och lägenheten hyrs ut till samma företag under ytterligare sju månader.

 

Uthyraren tyckte att båda uthyrningarna är momsskyldig korttidsupplåtelse. Bland annat framhöll uthyraren att hyran för bostäderna betalas per dygn, som i hotellbranschen, och att man konkurrerar med hotellen.

 

Men Skatteverket anser att uthyrningarna inte är tillhandahållande av tillfällig logi enligt mervärdesskattelagens mening. Tidsgränsen fyra månader är lämplig. Sex månader skulle kunna medföra att uthyrning av möblerade bostäder per termin till studenter beläggs med moms, anser Skatteverket.

 

Skatterättsnämnden ger Skatteverket rätt och skriver att den här formen av uthyrning inte är sådan aktiv upplåtelse som när hotell hyr ut rum. Den avgörande skillnaden är att hotellrum hyrs ut för korta vistelser.

 

Här är det i stället fråga om ett kontinuerligt utnyttjande av lägenheterna. Därmed handlar det här om undantagen upplåtelse av fastighet som avses i mervärdesskattelagens kapitel 3 paragraf 2.

 

Björn Dickson

 

Skatterättsnämnden 20-18/1

 

Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat

Läs mer

Ersättning för arbetsskada kan ge skattelindring

2019-03-07

Engångsersättning för förlorad framtida inkomst kan ge skattelindring. Men bara en gång för en och samma personskada, oavsett om pengarna betalas ut under olika år. Det konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen.

 

Högsta förvaltningsdomstolen har prövat frågan om skattelindring och ersättning för personskada. En man, AA, hade drabbats av en arbetsskada. Under 2012 fick mannen ersättning för förlorad inkomst från sin trygghetsförsäkring.

 

Man kan få sådan ersättning i form av ett engångsbelopp, som en livränta eller som en blandning av båda. AA valde att ta emot ersättningen som ett engångsbelopp.

 

Beskattningen av en ersättning blir olika beroende på om den tas ut vid ett tillfälle eller under lång tid, till exempel som livränta. Därför finns en lindring av beskattningen för den som tar ut ersättningen i form av ett engångsbelopp – bara 60 procent av summan är skattepliktig. Skattelindringen gäller upp till 15 prisbasbelopp. På summor högre än så betalas vanlig skatt.

 

AA hade fått ersättning för förlorad inkomst på grund av sin skada under 2012 och 2017. Han räknade också med att få ersättning under 2018 och 2019. AA vände sig till Skatterättsnämnden för ett förhandsbesked: Skulle någon del av den ersättning han fick under 2017, och eventuellt under 2018 samt 2019, vara skattefri? Så länge som ersättningen inte översteg 15 prisbasbelopp per år tyckte AA att bara 60 procent av ersättningen skulle vara skattepliktig.

 

Skatterättsnämnden sa nej, och frågan fördes vidare till Högsta förvaltningsdomstolen, som går på Skatterättsnämndens linje och därmed ger Skatteverket rätt. När en person får flera engångsbelopp för en och samma skada ska den skattefria summan vara högst 15 basbelopp. Den mest närliggande tolkningen enligt Högsta förvaltningsdomstolen är att skattelindringen ska gälla för alla utbetalningarna tillsammans, när de gäller en och samma skada. Det gäller även om pengarna betalas ut under olika år.

 

Björn Dickson

 

Högsta förvaltningsdomstolen mål nr 2658-18

 

Fotnot: Prisbasbeloppet för 2019 är 46 500 kronor.

Läs mer

Behöver ditt företag en mobilpolicy?

2019-03-07

Mobilen är ett viktigt arbetsredskap och har suddat ut begreppet arbetstid allt mer. Behöver företaget en mobil- och tillgänglighetspolicy? Om detta skriver advokat Anneli Lönnborg, Gernandt & Danielsson i sin arbetsrättskrönika i tidningen Resultat.

 

Med mobilen som arbetsredskap har begreppet arbetstid mer och mer suddats ut. Mobilen är för många, framför allt tjänstemän, ett viktigt arbetsredskap för att kunna utföra sina arbetsuppgifter även utanför kontoret. Men möjligheten innebär även att kravet på tillgänglighet ökat, skriver Annelie Lönnborg.

 

Mot bakgrund av detta har frågan om införandet av en mobilpolicy, eller en så kallad tillgänglighetspolicy, på arbetsplatsen blivit högaktuell.

 

Även om det inte finns några exakta regler för hur tillgänglighetspolicyn ska se ut bör den innehålla information om mellan vilka tider arbetsgivaren förväntar sig att den anställde svarar på mail. Detta ger den anställde anvisningar om under vilket tidsintervall den anställde ska hålla koll på sin mail, och motsatsvis när den anställde inte förväntas hålla koll på inkomna mail. Det kan också vara bra om det i policyn klargörs hur man ser på mail under kvällar och helger.

 

”I arbetsmiljöhänseende kan det vara en god idé att i policyn också klargöra om det är acceptabelt att ha privata ljudsignaler på arbetsmobilen, att ha mobilen på vid interna/externa möten, att ta samtal under möten. Policyn är också ett bra sätt att förmedla information om hur arbetsgivaren ser på den anställdes användande av arbetsmobilen för privata ändamål.” skriver Anneli Lönnborg.

 

Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat

 

Läs krönikan i sin helhet: Behövs en mobil- och tillgänglighetspolicy?

 

Läs mer

Friskvårdsbidrag på 6 500 kronor var förmån av mindre värde

2019-02-06

Var går gränsen för hur högt ett skattefritt friskvårdsbidrag kan vara? En person vände sig till Skatterättsnämnden för att hen som anställd i ett bolag hade möjlighet att mot kvitto få friskvårdsbidrag på upp till 6 500 kronor. Hen ville i så fall använda bidraget för att betala ett medlemskap hos ett klättercenter för 5 400 kronor och resterande skulle användas till ett gymkort.

 

Ansökan föranleddes av att Skatteverket tidigare gett uttryck för att 5 000 kronor bör vara högsta skattefria belopp när utdelnings sker mot kvitto. Men om arbetsgivaren i stället för att betala ut ett friskvårdsbidrag betalar ett gymkort för de anställda så ryms ett vanligt årskort på gym inom definitionen för enklare slag och mindre värde, även om kostnaden är högre än 5 000 kronor.

 

När frågan prövats av Skatterättsnämnden framhöll Skatteverket att det är skillnad på förmåner i pengar och naturaförmåner. Myndigheten håller fast vid att ett skattefritt friskvårdsbidrag bör uppgå till högst 5 000 kronor. En utbetalning mot kvitton som överstiger den summan ska därmed beskattas.

 

Men Skatterättsnämnden höll inte med Skatteverket. Nämnden skriver i förhandsbeskedet att det i lagstiftningen inte är uttalat vad som avses med mindre värde. Mot bakgrund av praxis kan friskvårdsbidraget, om de används på det sättet som beskrivits, uppfylla kravet på att vara av mindre värde. Förmånen är alltså att anse som skattefri personalvårdsförmån.

 

Skatterättsnämnden 31-18/D

 

Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat

Läs mer

Så räknar du ut karensavdraget

2019-01-28

Karensdagen har ersatts av ett karensavdrag. Var uppmärksam på om det påverkar ditt företags löneadministration. 

 

Förra året beslutade riksdagen att införa ett karensavdrag och ta bort karensdagen. Bakgrunden var bland annat att man ville ha ett mer rättvist och förutsägbart system. Oavsett när sjukfrånvaron inträffar ska avdraget vara detsamma för den försäkrade.De nya reglerna började gälla 1 januari då karensavdraget infördes. Det påverkar dig som arbetsgivare, och innebär att när en av dina anställda blir sjuk får du räkna på ett nytt sätt. Det är också en god idé att vara uppmärksam på om ditt företags löneadministration påverkas.

 

Karensavdraget görs i samband med sjukfrånvaro, och avdraget är 20 procent av den sjuklön eller sjukpenning som man får vid en genomsnittlig arbetsvecka. Beloppet baseras alltså på hur mycket den anställda arbetar i genomsnitt en kalendervecka. För personal som har en bestämd sysselsättningsgrad, till exempel heltid eller deltid, ska du utgå från det som är överenskommet.

 

Jobbar dina anställda utifrån en oregelbunden sysselsättningsgrad är det du som arbetsgivare som ska göra en bedömning av hur mycket personen skulle ha arbetat en genomsnittlig vecka.

 

På verksamt.se finns ytterligare information om karensavdraget och räkneexempel för karensavdraget.

 

Läs mer: Räkneexempel för karensavdraget

 

Där kan du till exempel se att för en anställd som arbetar regelbundet kan det se ut på följande sätt:

 

Anställd med rätt till sjuklön

Lön: 110 kr/timme

Sjuklön: 88 kr/timme (110 kr x 0,8)

Genomsnittlig veckoarbetstid:

40 timmar

Veckoersättning i sjuklön: 3520 kr (40 timmar x 88 kr)

Karensavdrag:

20 % av genomsnittlig veckoersättning av sjuklön: 704 kr (3520 kr x 0,2)

Du som har enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag påverkas inte av de nya reglerna utan har kvar det antal karensdagar du själv har valt. Har du aktiebolag räknas du som anställd i ditt företag och samma regler gäller för dig som för andra anställda. I stället för en karensdag görs alltså ett karensavdrag.

Läs mer: Försäkringskassan om karensdavdrag

Charlotta Marténg

Läs mer

Höjda avgifter hos Bolagsverket

2019-01-28

Funderar du på att byta namn på ditt företag? 1 februari höjer Bolagsverket avgiften för namnbyte. 

 

Bolagsverket bildades för snart 15 år sedan då bolagsavdelningen i Patent- och registreringsverket (PRV) blev en egen myndighet. Myndigheten har tre grundläggande uppgifter:

– Myndighetsutövning (det vill säga granskning och registrering av företag och föreningar, ändringar i företag, hantering av årsredovisningar och beslut med mera).

– Service och information (att tillhandahålla företagsfakta, öppen och tillgänglig information om företag och föreningar).

– Förenkling (förenkla företagandet och tillsammans med andra aktörer utveckla effektiva digitala tjänster).

Till skillnad från många andra myndigheter finansieras inte verksamheten främst av skatter utan huvudsakligen genom de avgifter som tas ut för tjänsterna som utförs. Från och med 1 februari 2019 kommer Bolagsverket att höja avgiften för flera av sina tjänster – bland annat berörs aktiebolag, enskilda näringsidkare, ekonomiska föreningar, företagsinteckningar och e-ingivna kungörelser.

En lista över alla ändringar finns på Bolagsverkets webb, men några av avgifterna som höjs är:

 

För aktiebolag

  • Ändring av företagsnamn e-tjänst 1 300 kronor, blankett 1 500 kronor.
  • Ändring av styrelse, revisor eller firmateckning e-tjänst 700 kronor, blankett 1 000 kronor.

För enskild näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag

  • Registrera enskild näringsidkare, handelsbolag eller kommanditbolag e-tjänst 1 100 kronor, blankett 1 400 kronor.
  • Ändra företagsnamn e-tjänst 900 kronor, blankett 1 100 kronor.
  • Ändra exempelvis bolagsman, revisor eller firmateckning e-tjänst 500 kronor, blankett 800 kronor.

En avgift som däremot sänks är avgiften för e-ingivna kungörelser som kommer att sänkas från 30 till 20 kronor.

Charlotta Marténg

Läs mer: Bolagsverket Nya avgifter 1 februari 2019

Läs mer

Nytt år – nya regler

2019-01-02

Nytt år innebär nya regler. Tidningen Resultat ger dig en kort sammanfattning av några av de viktigare regelförändringarna som kan vara bra att känna till och som trädde i kraft 1 januari 2019.

 

Arbetsgivardeklaration på individnivå

 

Den största förändringen med de nya reglerna blir att arbetsgivaren inte längre ska redovisa lön och skatteavdrag i ett totalbelopp för samtliga anställda. Fram tills årsskiftet 2018/2019 (eller halvårsskiftet för vissa företag) har det fungerat som så att arbetsgivaren senast 31 januari året efter att ersättningen betalats ut ska lämna en kontrolluppgift där det framgår vem som fått ersättning, förmåner och för vem utbetalaren gjort skatteavdrag.

 

Med de nya reglerna gäller det att hålla koll på alla uppgifterna och redovisa dem varje månad. Det som ska specificeras för varje anställd är utbetald ersättning, förmåner och skatteavdrag.

 

Genom att arbetsgivardeklaration införs på individnivå kommer det att bli enklare för de anställda att kontrollera hur mycket arbetsgivaravgift som betalats in och att skatter har dragits av. Samtidigt blir det enklare för Skatteverket att komma åt svartarbete och förutsättningarna att hitta oredovisade inkomster ökar.

 

Läs mer: Skatteverket – arbetsgivardeklarationer på individnivå så funkar det

 

Entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anläggningsbranschen

 

En arbetstagare som inte får lön av sin arbetsgivare för arbete i en bygg- eller anläggningsentreprenad ska kunna få betalt från en annan entreprenör högre upp i kedjan. Med entreprenad menas företag som har utlovat att utföra ett arbete för en bestämd betalning.

 

Ansvaret att betala ut lön ska i första hand gälla uppdragsgivaren, det vill säga den entreprenör som har anlitat arbetstagarens arbetsgivare som underentreprenör. Om uppdragsgivaren inte betalar eller inte kan nås ska även entreprenören högst upp i kedjan, huvudentreprenören, kunna ansvara för att lönen utbetalas. Lagen ska även gälla när arbetstagaren har varit utstationerad till annan plats.

 

Läs mer: Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anläggningsbranschen

 

Sänkt bolagsskatt

 

Bolagsskatten sänks från 22 procent till 20,6 procent från 2021. Sänkningen ska ske i två steg. För beskattningsår som börjar efter 31 december 2018 men före 1 januari 2021 ska bolagsskatten vara 21,4 procent. Därefter sänks den till 20,6 procent.

 

Karensavdrag ersätter karensdag

 

Ersättningssystemet vid sjukfrånvaro ändras från och med 1 januari 2019. Karensavdraget ska i princip motsvara karensdagen beloppsmässigt och kommer att uppgå till 20 procent av en genomsnittlig veckoersättning av sjuklönen. Framför allt kommer detta att spela roll för dem som jobbar långa arbetspass vissa dagar, men har kortare arbetstid andra dagar. Med det nya systemet blir avdraget lika stort oavsett vilken dag personen är sjuk.

 

För den som inte omfattas av sjuklönelagen blir karensavdraget en hel dag med kalenderdagsberäknad sjukpenning. Regeländringen gäller inte personer som enbart får inkomst som egenföretagare.

 

Läs mer: Karensavdrag en mer rättvis självrisk

 

Högre jobbskatteavdrag och högre grundavdrag för pensionärer

 

Det utökade jobbskatteavdraget som klubbades igenom väntas ge mer i plånboken för majoriteten löntagare med inkomster upp till 31 310 kronor i månaden. Budgeten betyder också sänkt skatt för pensionärer med 21 000 kronor eller mindre i månadsinkomst.’

 

Läs mer: Statens budget 2019 rambeslut

 

Enklare att vabba

 

Kravet på att göra en anmälan första dagen tas bort. Den som stannar hemma från arbetet eller går miste om a-kassa för att ta hand om ett sjukt barn kommer du bara behöva göra en ansöka för att kunna få ersättning för VAB.

 

Läs mer: Försäkringskassan om ändrade vab-regler

 

Höjd gräns för att betala statlig inkomstskatt på arbetsinkomster

 

Brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs, och blir 42 000 kronor 2019 i stället för 40 600 kronor.

 

Radio- och tv-avgiften ersätts

 

Riksdagen har beslutat att ersätta den nuvarande radio- och tv-avgiften med en allmän public service-avgift från och med den 1 januari 2019. Denna ska betalas direkt med skatten av alla som vid årets ingång fyllt 18 år och har en beskattningsbar inkomst. Public service-avgiften administreras av Skatteverket.

 

Läs mer: Radiotjänst om allmän public service-avgift

 

Nya momsregler för värdebevis/vouchers

 

De nya reglerna omfattar vouchrar utställda efter 31 december 2018, och man kommer att skilja på Man kommer också att skilja på enfunktionsvoucher och flerfunktionsvoucher. I de fall det finns tillräckligt med uppgifter om momsen som ska betalas när varan eller tjänsten inlöses samt i vilket land den ska omsättas räknas vouchern som ställs ut som en enfunktionsvoucher.

 

Läs mer: Nya momsregler för värdebevis

 

Läs mer