Det senaste från oss

Här hittar du de senaste nyheterna från oss, som kan vara intressanta och nyttiga för dig och ditt företag. Klicka på nyheten om du vill läsa mer.

 

Likvärdig skatt vid generationsskifte föreslås

2019-03-14

Vid generationsskifte i fåmansföretag ska skatten vara lika oavsett om företaget överlåts till en närstående eller utomstående. Det föreslår nu regeringen.

 

Propositionen som läggs fram härstammar från utredningen ”Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag” och handlar om att underlätta för familjer vid generationsskifte. Förslaget är helt i linje med den sakpolitiska överenskommelse regeringspartiet gjort tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna.

 

Dagens regler innebär att om ett fåmansföretag säljs till en närstående kan skatten bli högre än om företaget säljs till en utomstående person. I propositionen föreslås att det ändras och regeringen vill se ett undantag från bestämmelsen om så kallad samma eller likartad verksamhet.

 

–  Det här underlättar för att företag kan fortsätta att drivas inom familjen när någon går i pension. Det är viktigt eftersom familjeföretag är en central del av svensk ekonomi och står för ett stabilt och långsiktigt ägande, säger finansminister Magdalena Andersson, S.

 

Hans Peter Larsson, skatteansvarig på FAR och auktoriserad skatterådgivare, välkomnar att företagare som generationsskiftar inom familjen nu får lika bra skatteregler som den som säljer företaget externt.

 

–  Nu återstår att även ta bort den så kallade 4-procentsregeln så att ägare till små och stora fåmansföretag behandlas lika. Den här frågan pekade jag tillsammans med FAR:s generalsekreterare och vd Karin Apelman på hösten 2018. Nu får vi se om droppen urholkar stenen även i denna fråga, säger han.

 

I propositionen föreslår regeringen ytterligare en förändring och det är i syfte att hindra kringgåenden. Ändringen innebär att tillämpningsområdet för de särskilda reglerna om utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag, de så kallade 3:12-reglerna, utvidgas. Med förslaget som nu läggs ska 3:12-reglerna tillämpas även när samma eller likartad verksamhet bedrivs i ett indirekt ägt företag.

 

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft 1 juli 2019.

 

Charlotta Marténg

 

Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat

Läs mer

Ingen moms vid uthyrning av företagsbostäder

2019-03-07

Att hyra ut företagsbostäder i över fyra månader är inte momspliktig rumsuthyrning. Det meddelar Skatterättsnämnden. Beslutet har överklagats.

 

Ett bolag som hyr ut möblerade bostäder till företag, organisationer och myndigheter har vänt sig till Skatterättsnämnden för ett förhandsbesked. I dag hyrs bostäderna ut per dygn, per vecka eller per månad. Bolaget vill veta om det blir fråga om momspliktig rumsuthyrning om det hyr ut bostäderna på ännu längre tid än i dag.

 

Uthyraren tar upp två konkreta exempel:

 

  • Ett företag bokar en företagslägenhet för fem månader. Bokningen ger möjlighet att förlänga tiden men den möjligheten utnyttjas inte.
  • Ett företag bokar en företagslägenhet för fyra månader. Därefter görs en ny bokning och lägenheten hyrs ut till samma företag under ytterligare sju månader.

 

Uthyraren tyckte att båda uthyrningarna är momsskyldig korttidsupplåtelse. Bland annat framhöll uthyraren att hyran för bostäderna betalas per dygn, som i hotellbranschen, och att man konkurrerar med hotellen.

 

Men Skatteverket anser att uthyrningarna inte är tillhandahållande av tillfällig logi enligt mervärdesskattelagens mening. Tidsgränsen fyra månader är lämplig. Sex månader skulle kunna medföra att uthyrning av möblerade bostäder per termin till studenter beläggs med moms, anser Skatteverket.

 

Skatterättsnämnden ger Skatteverket rätt och skriver att den här formen av uthyrning inte är sådan aktiv upplåtelse som när hotell hyr ut rum. Den avgörande skillnaden är att hotellrum hyrs ut för korta vistelser.

 

Här är det i stället fråga om ett kontinuerligt utnyttjande av lägenheterna. Därmed handlar det här om undantagen upplåtelse av fastighet som avses i mervärdesskattelagens kapitel 3 paragraf 2.

 

Björn Dickson

 

Skatterättsnämnden 20-18/1

 

Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat

Läs mer

Ersättning för arbetsskada kan ge skattelindring

2019-03-07

Engångsersättning för förlorad framtida inkomst kan ge skattelindring. Men bara en gång för en och samma personskada, oavsett om pengarna betalas ut under olika år. Det konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen.

 

Högsta förvaltningsdomstolen har prövat frågan om skattelindring och ersättning för personskada. En man, AA, hade drabbats av en arbetsskada. Under 2012 fick mannen ersättning för förlorad inkomst från sin trygghetsförsäkring.

 

Man kan få sådan ersättning i form av ett engångsbelopp, som en livränta eller som en blandning av båda. AA valde att ta emot ersättningen som ett engångsbelopp.

 

Beskattningen av en ersättning blir olika beroende på om den tas ut vid ett tillfälle eller under lång tid, till exempel som livränta. Därför finns en lindring av beskattningen för den som tar ut ersättningen i form av ett engångsbelopp – bara 60 procent av summan är skattepliktig. Skattelindringen gäller upp till 15 prisbasbelopp. På summor högre än så betalas vanlig skatt.

 

AA hade fått ersättning för förlorad inkomst på grund av sin skada under 2012 och 2017. Han räknade också med att få ersättning under 2018 och 2019. AA vände sig till Skatterättsnämnden för ett förhandsbesked: Skulle någon del av den ersättning han fick under 2017, och eventuellt under 2018 samt 2019, vara skattefri? Så länge som ersättningen inte översteg 15 prisbasbelopp per år tyckte AA att bara 60 procent av ersättningen skulle vara skattepliktig.

 

Skatterättsnämnden sa nej, och frågan fördes vidare till Högsta förvaltningsdomstolen, som går på Skatterättsnämndens linje och därmed ger Skatteverket rätt. När en person får flera engångsbelopp för en och samma skada ska den skattefria summan vara högst 15 basbelopp. Den mest närliggande tolkningen enligt Högsta förvaltningsdomstolen är att skattelindringen ska gälla för alla utbetalningarna tillsammans, när de gäller en och samma skada. Det gäller även om pengarna betalas ut under olika år.

 

Björn Dickson

 

Högsta förvaltningsdomstolen mål nr 2658-18

 

Fotnot: Prisbasbeloppet för 2019 är 46 500 kronor.

Läs mer

Behöver ditt företag en mobilpolicy?

2019-03-07

Mobilen är ett viktigt arbetsredskap och har suddat ut begreppet arbetstid allt mer. Behöver företaget en mobil- och tillgänglighetspolicy? Om detta skriver advokat Anneli Lönnborg, Gernandt & Danielsson i sin arbetsrättskrönika i tidningen Resultat.

 

Med mobilen som arbetsredskap har begreppet arbetstid mer och mer suddats ut. Mobilen är för många, framför allt tjänstemän, ett viktigt arbetsredskap för att kunna utföra sina arbetsuppgifter även utanför kontoret. Men möjligheten innebär även att kravet på tillgänglighet ökat, skriver Annelie Lönnborg.

 

Mot bakgrund av detta har frågan om införandet av en mobilpolicy, eller en så kallad tillgänglighetspolicy, på arbetsplatsen blivit högaktuell.

 

Även om det inte finns några exakta regler för hur tillgänglighetspolicyn ska se ut bör den innehålla information om mellan vilka tider arbetsgivaren förväntar sig att den anställde svarar på mail. Detta ger den anställde anvisningar om under vilket tidsintervall den anställde ska hålla koll på sin mail, och motsatsvis när den anställde inte förväntas hålla koll på inkomna mail. Det kan också vara bra om det i policyn klargörs hur man ser på mail under kvällar och helger.

 

”I arbetsmiljöhänseende kan det vara en god idé att i policyn också klargöra om det är acceptabelt att ha privata ljudsignaler på arbetsmobilen, att ha mobilen på vid interna/externa möten, att ta samtal under möten. Policyn är också ett bra sätt att förmedla information om hur arbetsgivaren ser på den anställdes användande av arbetsmobilen för privata ändamål.” skriver Anneli Lönnborg.

 

Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat

 

Läs krönikan i sin helhet: Behövs en mobil- och tillgänglighetspolicy?

 

Läs mer

Friskvårdsbidrag på 6 500 kronor var förmån av mindre värde

2019-02-06

Var går gränsen för hur högt ett skattefritt friskvårdsbidrag kan vara? En person vände sig till Skatterättsnämnden för att hen som anställd i ett bolag hade möjlighet att mot kvitto få friskvårdsbidrag på upp till 6 500 kronor. Hen ville i så fall använda bidraget för att betala ett medlemskap hos ett klättercenter för 5 400 kronor och resterande skulle användas till ett gymkort.

 

Ansökan föranleddes av att Skatteverket tidigare gett uttryck för att 5 000 kronor bör vara högsta skattefria belopp när utdelnings sker mot kvitto. Men om arbetsgivaren i stället för att betala ut ett friskvårdsbidrag betalar ett gymkort för de anställda så ryms ett vanligt årskort på gym inom definitionen för enklare slag och mindre värde, även om kostnaden är högre än 5 000 kronor.

 

När frågan prövats av Skatterättsnämnden framhöll Skatteverket att det är skillnad på förmåner i pengar och naturaförmåner. Myndigheten håller fast vid att ett skattefritt friskvårdsbidrag bör uppgå till högst 5 000 kronor. En utbetalning mot kvitton som överstiger den summan ska därmed beskattas.

 

Men Skatterättsnämnden höll inte med Skatteverket. Nämnden skriver i förhandsbeskedet att det i lagstiftningen inte är uttalat vad som avses med mindre värde. Mot bakgrund av praxis kan friskvårdsbidraget, om de används på det sättet som beskrivits, uppfylla kravet på att vara av mindre värde. Förmånen är alltså att anse som skattefri personalvårdsförmån.

 

Skatterättsnämnden 31-18/D

 

Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat

Läs mer

Så räknar du ut karensavdraget

2019-01-28

Karensdagen har ersatts av ett karensavdrag. Var uppmärksam på om det påverkar ditt företags löneadministration. 

 

Förra året beslutade riksdagen att införa ett karensavdrag och ta bort karensdagen. Bakgrunden var bland annat att man ville ha ett mer rättvist och förutsägbart system. Oavsett när sjukfrånvaron inträffar ska avdraget vara detsamma för den försäkrade.De nya reglerna började gälla 1 januari då karensavdraget infördes. Det påverkar dig som arbetsgivare, och innebär att när en av dina anställda blir sjuk får du räkna på ett nytt sätt. Det är också en god idé att vara uppmärksam på om ditt företags löneadministration påverkas.

 

Karensavdraget görs i samband med sjukfrånvaro, och avdraget är 20 procent av den sjuklön eller sjukpenning som man får vid en genomsnittlig arbetsvecka. Beloppet baseras alltså på hur mycket den anställda arbetar i genomsnitt en kalendervecka. För personal som har en bestämd sysselsättningsgrad, till exempel heltid eller deltid, ska du utgå från det som är överenskommet.

 

Jobbar dina anställda utifrån en oregelbunden sysselsättningsgrad är det du som arbetsgivare som ska göra en bedömning av hur mycket personen skulle ha arbetat en genomsnittlig vecka.

 

På verksamt.se finns ytterligare information om karensavdraget och räkneexempel för karensavdraget.

 

Läs mer: Räkneexempel för karensavdraget

 

Där kan du till exempel se att för en anställd som arbetar regelbundet kan det se ut på följande sätt:

 

Anställd med rätt till sjuklön

Lön: 110 kr/timme

Sjuklön: 88 kr/timme (110 kr x 0,8)

Genomsnittlig veckoarbetstid:

40 timmar

Veckoersättning i sjuklön: 3520 kr (40 timmar x 88 kr)

Karensavdrag:

20 % av genomsnittlig veckoersättning av sjuklön: 704 kr (3520 kr x 0,2)

Du som har enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag påverkas inte av de nya reglerna utan har kvar det antal karensdagar du själv har valt. Har du aktiebolag räknas du som anställd i ditt företag och samma regler gäller för dig som för andra anställda. I stället för en karensdag görs alltså ett karensavdrag.

Läs mer: Försäkringskassan om karensdavdrag

Charlotta Marténg

Läs mer

Höjda avgifter hos Bolagsverket

2019-01-28

Funderar du på att byta namn på ditt företag? 1 februari höjer Bolagsverket avgiften för namnbyte. 

 

Bolagsverket bildades för snart 15 år sedan då bolagsavdelningen i Patent- och registreringsverket (PRV) blev en egen myndighet. Myndigheten har tre grundläggande uppgifter:

– Myndighetsutövning (det vill säga granskning och registrering av företag och föreningar, ändringar i företag, hantering av årsredovisningar och beslut med mera).

– Service och information (att tillhandahålla företagsfakta, öppen och tillgänglig information om företag och föreningar).

– Förenkling (förenkla företagandet och tillsammans med andra aktörer utveckla effektiva digitala tjänster).

Till skillnad från många andra myndigheter finansieras inte verksamheten främst av skatter utan huvudsakligen genom de avgifter som tas ut för tjänsterna som utförs. Från och med 1 februari 2019 kommer Bolagsverket att höja avgiften för flera av sina tjänster – bland annat berörs aktiebolag, enskilda näringsidkare, ekonomiska föreningar, företagsinteckningar och e-ingivna kungörelser.

En lista över alla ändringar finns på Bolagsverkets webb, men några av avgifterna som höjs är:

 

För aktiebolag

  • Ändring av företagsnamn e-tjänst 1 300 kronor, blankett 1 500 kronor.
  • Ändring av styrelse, revisor eller firmateckning e-tjänst 700 kronor, blankett 1 000 kronor.

För enskild näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag

  • Registrera enskild näringsidkare, handelsbolag eller kommanditbolag e-tjänst 1 100 kronor, blankett 1 400 kronor.
  • Ändra företagsnamn e-tjänst 900 kronor, blankett 1 100 kronor.
  • Ändra exempelvis bolagsman, revisor eller firmateckning e-tjänst 500 kronor, blankett 800 kronor.

En avgift som däremot sänks är avgiften för e-ingivna kungörelser som kommer att sänkas från 30 till 20 kronor.

Charlotta Marténg

Läs mer: Bolagsverket Nya avgifter 1 februari 2019

Läs mer

Nytt år – nya regler

2019-01-02

Nytt år innebär nya regler. Tidningen Resultat ger dig en kort sammanfattning av några av de viktigare regelförändringarna som kan vara bra att känna till och som trädde i kraft 1 januari 2019.

 

Arbetsgivardeklaration på individnivå

 

Den största förändringen med de nya reglerna blir att arbetsgivaren inte längre ska redovisa lön och skatteavdrag i ett totalbelopp för samtliga anställda. Fram tills årsskiftet 2018/2019 (eller halvårsskiftet för vissa företag) har det fungerat som så att arbetsgivaren senast 31 januari året efter att ersättningen betalats ut ska lämna en kontrolluppgift där det framgår vem som fått ersättning, förmåner och för vem utbetalaren gjort skatteavdrag.

 

Med de nya reglerna gäller det att hålla koll på alla uppgifterna och redovisa dem varje månad. Det som ska specificeras för varje anställd är utbetald ersättning, förmåner och skatteavdrag.

 

Genom att arbetsgivardeklaration införs på individnivå kommer det att bli enklare för de anställda att kontrollera hur mycket arbetsgivaravgift som betalats in och att skatter har dragits av. Samtidigt blir det enklare för Skatteverket att komma åt svartarbete och förutsättningarna att hitta oredovisade inkomster ökar.

 

Läs mer: Skatteverket – arbetsgivardeklarationer på individnivå så funkar det

 

Entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anläggningsbranschen

 

En arbetstagare som inte får lön av sin arbetsgivare för arbete i en bygg- eller anläggningsentreprenad ska kunna få betalt från en annan entreprenör högre upp i kedjan. Med entreprenad menas företag som har utlovat att utföra ett arbete för en bestämd betalning.

 

Ansvaret att betala ut lön ska i första hand gälla uppdragsgivaren, det vill säga den entreprenör som har anlitat arbetstagarens arbetsgivare som underentreprenör. Om uppdragsgivaren inte betalar eller inte kan nås ska även entreprenören högst upp i kedjan, huvudentreprenören, kunna ansvara för att lönen utbetalas. Lagen ska även gälla när arbetstagaren har varit utstationerad till annan plats.

 

Läs mer: Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anläggningsbranschen

 

Sänkt bolagsskatt

 

Bolagsskatten sänks från 22 procent till 20,6 procent från 2021. Sänkningen ska ske i två steg. För beskattningsår som börjar efter 31 december 2018 men före 1 januari 2021 ska bolagsskatten vara 21,4 procent. Därefter sänks den till 20,6 procent.

 

Karensavdrag ersätter karensdag

 

Ersättningssystemet vid sjukfrånvaro ändras från och med 1 januari 2019. Karensavdraget ska i princip motsvara karensdagen beloppsmässigt och kommer att uppgå till 20 procent av en genomsnittlig veckoersättning av sjuklönen. Framför allt kommer detta att spela roll för dem som jobbar långa arbetspass vissa dagar, men har kortare arbetstid andra dagar. Med det nya systemet blir avdraget lika stort oavsett vilken dag personen är sjuk.

 

För den som inte omfattas av sjuklönelagen blir karensavdraget en hel dag med kalenderdagsberäknad sjukpenning. Regeländringen gäller inte personer som enbart får inkomst som egenföretagare.

 

Läs mer: Karensavdrag en mer rättvis självrisk

 

Högre jobbskatteavdrag och högre grundavdrag för pensionärer

 

Det utökade jobbskatteavdraget som klubbades igenom väntas ge mer i plånboken för majoriteten löntagare med inkomster upp till 31 310 kronor i månaden. Budgeten betyder också sänkt skatt för pensionärer med 21 000 kronor eller mindre i månadsinkomst.’

 

Läs mer: Statens budget 2019 rambeslut

 

Enklare att vabba

 

Kravet på att göra en anmälan första dagen tas bort. Den som stannar hemma från arbetet eller går miste om a-kassa för att ta hand om ett sjukt barn kommer du bara behöva göra en ansöka för att kunna få ersättning för VAB.

 

Läs mer: Försäkringskassan om ändrade vab-regler

 

Höjd gräns för att betala statlig inkomstskatt på arbetsinkomster

 

Brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs, och blir 42 000 kronor 2019 i stället för 40 600 kronor.

 

Radio- och tv-avgiften ersätts

 

Riksdagen har beslutat att ersätta den nuvarande radio- och tv-avgiften med en allmän public service-avgift från och med den 1 januari 2019. Denna ska betalas direkt med skatten av alla som vid årets ingång fyllt 18 år och har en beskattningsbar inkomst. Public service-avgiften administreras av Skatteverket.

 

Läs mer: Radiotjänst om allmän public service-avgift

 

Nya momsregler för värdebevis/vouchers

 

De nya reglerna omfattar vouchrar utställda efter 31 december 2018, och man kommer att skilja på Man kommer också att skilja på enfunktionsvoucher och flerfunktionsvoucher. I de fall det finns tillräckligt med uppgifter om momsen som ska betalas när varan eller tjänsten inlöses samt i vilket land den ska omsättas räknas vouchern som ställs ut som en enfunktionsvoucher.

 

Läs mer: Nya momsregler för värdebevis

 

Läs mer