Var restriktiv med värvningsförbud

Förekomsten av värvningsklausuler, så kallade värvningsförbud, blir allt vanligare i anställningsavtal. Men det kan finnas anledning att vara restriktiv skriver advokat Anneli Lönnborg, i sin arbetsrättskrönika på tidningenresultat.se

Arbetsdomstolen, AD, har i två nyligen avgjorda domar uttalat att tillämpningen av värvningsförbud ska ske restriktivt, skriver advokat Anneli Lönnborg i sin arbetsrättskrönika. Hon konstaterar att de nyligen avgjorda domarna från AD (AD 2018 nr 61 och 62) kom lägligt då hon nyligen hanterat ett ärende där en person fått viteskrav på sig från sin före detta arbetsgivare under påstående att hon brutit mot värvningsförbudet i sitt före detta anställningsavtal.

 

Målen som Anneli Lönnborg lyfter handlar om tre personer som varit anställda hos ett bolag i Uppsala som arbetade med dataspelsutveckling.

 

”De anställda sade upp sig för att istället verka för andra bolag, vilka även de var verksamma inom dataspelsbranschen och baserade i Uppsala. I de anställdas anställningsavtal med den före detta arbetsgivaren fanns en så kallad non-solicitation klausul, det vill säga ett värvningsförbud. Enligt värvningsförbudet förbjöds de före detta anställda under en period om 24 månader från det att anställningen upphörde att anställa och anlita personal från den före detta arbetsgivaren eller från närstående bolag till denne och även att rekrytera eller försöka rekrytera sådan personal samt att påverka sådan personal att sluta.” skriver Anneli Lönnborg.

 

Liksom följer av 38 § avtalslagen att en konkurrensklausul inte kan sträcka sig längre än vad som kan anses skäligt, ansåg AD att vid skälighetsprövningen av ett värvningsförbud måste en helhetsbedömning göras utifrån arbetsgivarens berättigade syfte med konkurrensbegränsningen.

 

”När det sedan kom till att det aktuella värvningsförbudet inte endast omfattade aktiv rekrytering, utan även förbjöd de före detta anställda att anställa sådana arbetstagare hos den före detta arbetsgivaren och dess närstående bolag som självmant sökte upp dem för att få anställning ansåg AD att värvningsförbudet gick längre än vad som kan anses skäligt. ” skriver Anneli Lönnborg i krönikan.

 

Hon konstaterar att avgörandena är intressanta och att AD:s uttalande kanske ska ses i ljuset av att värvningsförbud innebär inlåsningseffekter som förhindrar den fria rörligheten på arbetsmarknaden.

 

 

Läs krönikan i sin helhet: Värvningsförbud ska tillämpas restriktivt

Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat